Ekonomisk jämställdhet

Analys av delmål 2

Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. 

 

Varför?

Trots många års arbete för att stärka förutsättningarna för ekonomisk jämställdhet har arbetslivet fortfarande ojämställda arbetsvillkor. Kvinnor och män har olika förutsättningar, det gäller både förvärvsarbete och att som företagare kunna förena arbete med familj.

 

Kvinnor och män arbetar inom olika branscher och yrken, med olika villkor och status. Mäns yrken värderas generellt högre och lönesätts högre. Löneskillnader mellan kvinnor och män kvarstår. Fler män än kvinnor har höga positioner och har ekonomisk makt i högre utsträckning. Kvinnor gör oftare normbrytande yrkesval än män. Unga män är de som väljer allra mest könstraditionellt.

 

Kvinnor tar större ansvar för barn, omsorg och hushållsarbete och arbetar deltid i högre utsträckning än män, vilket påverkar maktfördelningen i arbetslivet och ekonomiska förutsättningar. Kvinnor är även sjukskrivna i högre grad och har lägre pensioner.

 

Deltagande i arbetslivet

Norrbotten har en högre andel förvärvsarbetande kvinnor och män än riket i stort, men män förvärvsarbetar fortfarande i högre grad än kvinnor. Det finns dock stora skillnader i arbetslöshet mellan olika grupper. En tydlig skillnad kan ses i arbetslösheten mellan inrikes födda och utrikes födda, som ligger på 5,3 procent respektive 22,5 procent. Arbetskraftsdeltagandet är som lägst bland kvinnor födda utanför Europa, där nästan 30 procent står utanför arbetsmarknaden. Samma svårigheter har inte utlandsfödda män, de har lättare att få jobb ju längre de varit bosatta i landet. För utlandsfödda kvinnor finns inget sådant samband, vilket naturligtvis i hög grad försvårar möjligheterna till ekonomisk självständighet.

 

Arbetsförmedlingen lyfter även följande grupper som särskilt utsatta sett till arbetslivsdeltagande: personer med högst förgymnasial utbildning, arbetslösa med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga och arbetslösa äldre (55–64 år). I en analys av arbetsmarknaden och ekonomisk jämställdhet bör därför ett intersektionellt perspektiv användas.

 

Löneskillnader

Kvinnor tjänar fortfarande generellt sett mindre än män, även när de har likvärdiga utbildningar och anställningar. Medelinkomsten 2015 för kvinnor i Norrbotten var 271 500 kr per år och 336 500 kr per år för män, det innebär att kvinnor hade 80,7 % av männens lön.

 

I lönejämförelser år 2016 hade kvinnor i genomsnitt 88 procent av mäns lön nationellt. I Norrbotten var kvinnors heltidslön 90 procent av männens. Tar man hänsyn till de lönepåverkande faktorerna yrke, utbildning, ålder, arbetstid och sektor återstår en löneskillnad på 4,5 procent mellan kvinnor och män.

 

Löneskillnaderna mellan kvinnor och män är en komplex fråga som beror på ett antal olika, ofta sammanhängande faktorer. Det kan vara direkt diskriminering: när kvinnor och män har olika lön trots att de utför samma eller likvärdigt arbete. Det kan handla om att kvinnor och män ofta befinner sig inom olika yrken och olika sektorer. I sektorer som domineras av kvinnor är lönerna lägre än i sektorer som domineras av män. Ju mer mansdominerat ett yrke är, desto högre lön får männen. Det handlar även om olika sätt att belöna anställda och lönestrukturer som vidmakthåller ojämställda villkor, då arbeten värderas olika. Slutligen påverkar även undervärdering av kvinnors kompetens och arbete.

 

Stora kompetensförsörjningsutmaningar

Norrbottens arbetsmarknad är i hög grad köns-segregerad. Om Norrbotten kan bryta den könssegregerade arbetsmarknaden, och arbeta normbreddande så att inte föreställningar om kön begränsar studie- och yrkesval, skulle det innebära större möjligheter till matchning av kompetens på arbetsmarknaden.

 

Det finns ett utbrett rekryteringsbehov inom en rad bristyrken och pensionsavgångarna är stora. Det gäller inom såväl kvinnodominerade branscher som vård, omsorg och utbildning, som inom mansdominerade branscher som bygg, tillverkning och utvinning. En omfattande generationsväxling ställer krav på fungerande kompetensförsörjning.

 

Att arbetsmarknaden är så pass uppdelad leder till sämre matchning av kompetens eftersom många arbetsgivare bara har tillgång till ”hälften” av arbetsmarknaden vid rekryteringar när samhällsnormen om vem som passar i yrket är så stark. Om man därtill ser hur ytterligare maktstrukturer exkluderar människor, riskerar arbetsgivare att rekrytera utifrån en begränsad norm om vilka grupper som förväntas passa i yrket.

 

En utmaning i länet avseende arbetskraftsförsörjning och tillväxt är att få fler män att välja yrken inom vård, omsorg och utbildning.

 

Könssegregerad arbetsmarknad

En könssegregerad arbetsmarknad bygger på stereotypa föreställningar om kön som kategoriserar och begränsar kvinnor och män. Genom sociala och kulturella idéer om vad som är ”kvinnliga” och ”manliga” yrken och arbetsupp-gifter vidmakthålls uppdelningen. Norrbotten uppvisar större könssegregering än det nationella genomsnittet. Ett yrke anses vara jämställt om andelen av varje kön ligger mellan 40 och 60 procent. I Sverige arbetar endast 14 procent av alla anställda kvinnor och 13 procent av alla anställda män i ett yrke med jämn könsfördelning.

 

Fem branscher i länet klassas som starkt könssegregerade, med under 20 procent av det underrepresenterade könet. Fyra av totalt 16 branscher har färre än 20 procent kvinnor och är därmed starkt könssegregerade med män i majoritet. Det är branscherna byggverksamhet, transport och magasinering, tillverkning och utvinning, samt energiförsörjning och miljöverksamhet. En bransch sysselsätter under 20 procent män, det är vård och omsorg, samt sociala tjänster. Tillsammans sysselsätter dessa fem branscher 47 procent av samtliga förvärvsarbetande i Norrbotten. Detta synliggör dels att det finns fler starkt mansdominerade branscher i länet än starkt kvinnodominerade, men även att nästan hälften av de förvärvsarbetande finns i könssegregerade branscher. Totalt fem branscher av 16 har en jämn könsfördelning, de branscherna sysselsätter 31 procent av Norrbottens förvärvsarbetande.

 

Kvinnors arbete i Norrbotten är koncentrerat till ett fåtal branscher, medan män har en större branschvidd. Detta kan även påverka möjligheterna att gå från förvärvsarbete till företagande, en större branschvidd underlättar för män. Den könssegregerade arbetsmarknaden är mest framträdande bland kvinnor i låginkomstyrken, medan könssegregeringen ser annorlunda ut bland unga välbetalda kvinnor. Den vertikala könssegregeringen visar sig genom att kvinnor och män befinner sig i olika yrken och har olika arbeten inom samma branscher, samt att män har ledande befattningar i högre utsträckning än kvinnor.

 

Bara fyra av de 30 största yrkena i Sverige hade en jämn könsfördelning 2014, dvs. 40–60 procent av vardera könet. Yrkena var: Butikssäljare, fackhandel; Kockar och kallskänkor; Säljande butikschefer och avdelningschefer i butik samt Gymnasielärare. På tal om kvinnor och män. Lathund om jämställdhet, SCB 2016.

 

 

Unga män väljer allra mest konservativt

Medan kvinnor i allt högre grad gör otraditionella studie- och yrkesval, så är unga män den grupp på arbetsmarknaden som väljer allra mest konservativt när de väljer yrke. De flesta insatser som gjorts för att bryta könssegregeringen på arbetsmarknaden har dock handlat om att få in fler kvinnor i mansdominerade branscher och yrken, snarare än motsatsen.

 

Satsningarna på kvinnor har resulterat i bättre könsbalans inom vissa branscher, men mäns inbrytningar i kvinnodominerade sektorer är färre och har i vissa avseenden dessutom minskat. Kvinnor arbetar även i allt högre utsträckning inom mansdominerade yrken som kräver högre utbildning, medan kvinnors närvaro i mansdominerade yrken som bara kräver gymnasieutbildning är minimal.