En jämn fördelning av makt och inflytande

Analys av delmål 1  

Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och att forma villkoren för beslutsfattande i samhällets alla sektorer. 

 

Varför?

Män har makt och inflytande i betydligt högre utsträckning än kvinnor. Det gäller till exempel inom näringslivet, arbetslivet, akademin och media. Båda könens deltagande i det politiska livet är en demokrati- och rättvisefråga. Att uttrycka sitt samhällsengagemang och ha inflytande över vilka frågor som finns på agendan ska inte vara beroende av kön. Representationen i politiska församlingar är någorlunda jämt fördelad, men möjligheter till inflytande skiljer sig ändå åt mellan kvinnor och män. Kvinnor som är aktiva inom politik och som journalister vittnar om att de blir utsatta för trakasserier i högre utsträckning än män.

 

Kvinnor har chefspositioner i lägre utsträckning än män såväl i länet som nationellt. Forskning visar att föreställningar om ledarskap i hög utsträckning är kopplat till föreställningar om maskulinitet, vilket innebär fördelar för män.

 

Makt och inflytande

Makt är ett komplext begrepp. Representation och formell makt bör alltid ses tillsammans med mer kvalitativa aspekter av makt. En jämn könsfördelning i en politisk församling eller inom ett företag innebär inte nödvändigtvis att fördelningen av makt och inflytande är jämn och att kvinnor och män har samma möjligheter till inflytande i beslut. Både formell makt och informell makt påverkar kvinnors och mäns möjligheter till inflytande.

 

För att kvinnor, eller den underrepresenterade gruppen som sammanhanget handlar om, ska uppnå hälften av makten krävs inflytande över vilka frågor som tas upp på dagordningen, och vilka frågor som utesluts. Kunskap om sakfrågan och tillgång till informella beslutsvägar, samt frihet från diskriminerande behandling är också viktigt för en jämställd och jämlik reell makt.

 

Forskning visar att medier granskar och dömer politiker olika utifrån kön, samt att män överlag får mer medieutrymme än kvinnor i nyhetsrapportering. Kvinnor som uttalar sig offentligt möts oftare än män av negativa reaktioner och kvinnor som arbetar som journalister, politiker eller är aktiva i sociala medier vittnar om kommentarer som anspelar på könstillhörighet, utseende, sex och våld. Näthatet har uppmärksammats under de senaste åren. Att kvinnor som arbetar som journalister, är politiskt aktiva eller bara uttrycker åsikter utsätts på grund av att de är kvinnor är ett hot mot demokratin. Det är även ett sätt att utöva våld mot kvinnor.

 

Representation, inflytande och delaktighet är tre kvalitéer som kännetecknar ett aktivt medborgarskap. Kvinnors och mäns förutsättningar för att delta i samhällets alla sektorer påverkas av vilka möjligheter och vilka risker de stöter på när de försöker göra det, i vilken mån de känner sig inkluderade i ett sammanhang och i vilken mån de upplever att de har något att säga till om. Demokratiutredningen ”Låt fler forma framtiden!” konstaterar att demokratin är stark i Sverige, men att det politiska inflytandet är ojämlikt fördelat. Tilltron till demokratin är betydligt starkare bland resursstarka individer, det vill säga personer med hög utbildning och inkomst, än bland resurssvaga.

 

Frågan om makt och inflytande berör kvinnor och män såväl som icke-binära och transpersoner. Utöver detta kan aspekter som hälsa, funktionshinder, etnicitet, klass, utbildningsnivå, ålder, boendesituation och språk vara avgörande för en persons möjligheter till makt och inflytande. Olika maktordningar samverkar med varandra och det innebär att vi behöver förhålla oss till fler aspekter än bara kön i maktanalyser.

 

Chefspositioner i länet

Fördelningen av makt karaktäriseras av ojämställda villkor. Män har generellt mer resurser och makt än kvinnor. Att vara man är i många fall liktydigt med att ges fördelar och privilegier eftersom män utgör norm i arbetslivet och i omgivningens förväntningar på kompetens. Kvinnor är kraftigt underrepresenterade på alla högre positioner, trots att kvinnor har högre utbildningsnivå och bättre studieresultat än män.

 

Av de 6 631 personer i Norrbottens län som kunde definieras som chefer, högre tjänstemän eller högre politiker var 37 procent kvinnor och 63 procent män år 2015. Antalet kvinnor i chefsposition har ökat med två procent sedan den senaste mätningen 2012. Män är i majoritet på chefspositionerna inom privata och statligt ägda företag, samt i statlig förvaltning. I både Region Norrbotten och kommunal förvaltning är kvinnor i majoritet på chefspositioner. Region Norrbotten har dock en hög procentandel kvinnor bland sina anställda.

 

Att kvinnor inte har samma makt och inflytande som män visar sig allra tydligast på de högsta chefsposterna i länet. Bland VD/generaldirektör/politiker och ämbetsmän är 79 procent män och 21 procent kvinnor i Norrbotten.

 

Föreställningar om ledarskap och kompetens

Forskning har visat en nära koppling mellan föreställningar om manlighet och föreställningar om ledarskap, vilket leder till att män i högre utsträckning anses passa som ledare, medan kvinnor anses som bristfälliga. Dessa föreställningar leder till att män anses besitta kompetens i ledarskap i högre grad än kvinnor. När unga kvinnor och män tillfrågats om vem som passar bäst som chef, uppger 21 procent av de unga männen att män är bättre chefer än kvinnor och 6–7 procent av unga kvinnor svarar detsamma.

 

Det talar för att traditionella föreställningar om ledarskap är vanligare hos unga män, men också att det är en uppfattning om kön som kan leda till konsekvenser för kvinnor. En ung kvinna kanske väljer bort en framtid som chef om hon misstänker att arbetsmiljön kan bli påfrestande på grund av föreställningar om kön. Forskning som belyser villkoren för att utöva chefskap inom svensk verkstadsindustri visar att maskulinitet och män är normgivande för ledarskap, vilket ger män fördelar.

 

Tre problemområden uppmärksammas och relateras till upplevelser av olika behandling av kvinnor och män:

  • Kvinnor behöver prestera bättre än män för att bli betraktade som kompetenta chefer.
  • Kvinnor i chefsbefattning blir mer ifrågasatta än män och tvingas argumentera, förklara och försvara sig i relation till underställda i högre grad än vad män behöver göra.
  • Kvinnor förväntas vara annorlunda än män.

 

Ett representativt deltagande

Beslutande församlingar inom politiken har en jämnare könsfördelning än i näringslivet. I kommunfullmäktige i Norrbotten finns i genomsnitt 45,8 procent kvinnor. Könsfördelningen skiljer sig dock åt mellan kommunerna och i Boden och Övertorneå kommun är andelen kvinnor i kommunfullmäktige lägre än 40 procent och därmed inte jämställd enligt fördelningen 40/60.

 

En jämn könsfördelning i styrelser ger bättre förutsättningar för ökat inflytande över dagordningen och större möjligheter att tillvarata hälften av befolkningens erfarenheter, synpunkter och värderingar. Bara fyra av fjorton kommuner i Norrbotten har en jämn könsfördelning i kommunstyrelsen, det är Jokkmokk, Kiruna, Luleå och Pajala.

 

Även i kommunala bolag och stiftelser är det bara fyra kommuner som har en jämn fördelning ledamöter, samma kommuner som nämndes ovan. Det finns stora möjligheter för kommuner att främja jämställd representation i kommunstyrelser och kommunägda bolag. Politiken kan ge kommunägda bolag ägardirektiv med jämställdhetsperspektiv.