Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet

Analys av delmål 4

Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbete och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor. 

 

Varför?

Kvinnor tar idag ut merparten av föräldraledigheten. Könsmönstren för hur föräldrarnas ansvar för barnen fördelar sig grundläggs tidigt. Det påverkas av traditionella könsroller, såväl som av bemötande inom vården, förskolan och arbetslivet.

 

Kvinnor i heterosexuella par tar ut föräldrapenning i högre grad än män, oavsett om kvinnan har hög inkomst, medelinkomst eller låg inkomst. Även i parförhållanden där kvinnan är den som har högre inkomst än mannen är det betydligt vanligare att kvinnan tar ut en längre föräldraledighet än mannen. Detta trots den vanliga uppfattningen om att det är mäns höga inkomster, och att den inkomsten utgör stor del av hushållets inkomst, som gör att män tar ut mindre föräldraledighet. I skrivelsen Makt, mål och myndighet slås det fast att förälderns kön är den enskilt viktigaste förklaringen till hur föräldrar fördelar föräldrapenningdagarna.

 

Kvinnor tar större ansvar för det obetalda hem- och omsorgsarbetet, de städar, lagar mat, gör större inköp och vårdar barn och anhöriga i högre utsträckning än män. Många kvinnor börjar även arbeta deltid under småbarnsåren och fortsätter sedan med det. Att kvinnor står för merparten av barnomsorgen och hushållsarbetet påverkar deras möjligheter till inkomst, hälsa, livskvalité och att delta med likvärdiga förutsättningar i arbetslivet.

 

Med ökad jämställdhet skulle barn få större tillgång till båda sina föräldrar och närhet till fler vuxna. Män skulle stärka sin relation till barn och föräldraskap. Studier visar att män med stark anknytning till sina barn är mer delaktiga i omsorgen av barnen.

 

Ojämn fördelning av föräldraledighet

I genomsnitt så har pappor när barn fyllt ett år tagit ut 9 procent av föräldrarnas gemensamma uttag av föräldrapenningdagar. När barnet fyllt två år har pappan svarat för 17 procent av dagarna. 25 procent av alla pappor tar inte ut någon dag alls under barnets två första levnadsår. Det är endast 12 procent av alla föräldrar i Sverige som delar jämställt på antalet dagar under barnets första två år.

 

I Norrbotten går det sakta framåt mot ett mer jämställt uttag av föräldrapenning. 2016 svarade papporna för 28 procent av dagarna i genomsnitt. Nationellt låg siffran på 27 procent samma år. De senaste nio åren har pappornas uttag ökat med 7 procent i länet. Statistik för den tillfälliga föräldrapenningen för vård av barn (VAB) visar att män i Norrbotten i genomsnitt tog ut 37 procent av dagarna 2016, i jämförelse med 38 procent i riket.

 

Skillnaderna i uttaget av föräldraledighet och att kvinnor deltidsarbetar i högre utsträckning än män bidrar till att upprätthålla ojämställda villkor på arbetsmarknaden. Kvinnor riskerar att hamna i ”kvinnofällan” eftersom deras val kan innebär både en försämrad ekonomisk situation, men även att den yrkesmässiga utvecklingen påverkas.

 

Föreställningar om föräldraskap

Ett jämställt föräldraskap är viktigt ur ett barnperspektiv. Mansrollen förändras och därmed också papparollen. Många pappor vill idag vara närvarande, engagerade och aktiva med sina barn, men normer kring manlighet och heltidsnormen begränsar också förutsättningar för jämställdhet. Undersökningar visar även att många pappor tycker att det är viktigt att hitta en balans mellan arbete och familjeliv och att familjelivet värderas allt högre.

 

Det är även tydligt att traditionella föreställningar om vad det innebär att vara förälder skiljer sig åt mellan könen, då män i genomsnitt tar ut 25 procent av föräldrapenningdagarna. Förväntningar kring kvinnors föräldraskap gör att föräldraskapet inte är lika förhandlingsbart som för män. Män kan i en helt annan utsträckning välja nivå på sitt engagemang som pappor. Ofta framställs ett aktivt faderskap som en rättighet och möjlighet för män, snarare än en skyldighet eller ett ansvar.

 

Kvinnors ansvar som föräldrar tas ofta för givet och att en mamma är föräldraledig och hemma med barnen anses ofta vara en självklarhet, medan en pappas föräldraledighet ses mer som ett plus och ett ”önskvärt val” som belönas, uppmuntras och uppskattas. Föreställningar om föräldraskap ser olika ut beroende på sammanhang och hur länge män och kvinnor är hemma samspelar med en rad faktorer som ålder, utbildning, arbetsmarknadssektor, födelseland och inkomst.

 

I Försäkringskassans rapport ”De jämställda föräldrarna” undersöks vilka faktorer som främst påverkar fördelningen av föräldrapenning. Studien visar att högst andel jämställda par finns i åldrarna 30–34 år. I de fall där båda föräldrarna har högskoleutbildning på två år eller längre är det 25 procent av paren som delar jämställt. Sannolikheten för ett jämställt föräldrapenninguttag fördubblas om mammorna är höginkomsttagare, samtidigt som det minskar om det är papporna som är höginkomsttagare. Studien visar även att lägst andel jämställda par finns bland de par där ingen av föräldrarna har gymnasieutbildning. Där delar endast fyra procent jämställt.

 

Obetalt hemarbete

Föreställningar om kön inverkar på arbetsfördelningen i hemmet och därmed också på jämställdhet i det obetalda hemarbetet. Kvinnor ägnar nästan två timmar per dag åt hushållsarbete, jämfört med drygt en timme för män. Män lägger mest tid på underhållsarbete. Studier visar dock att män gör mer hushållsarbete än förr och därmed närmar de sig kvinnor, som minskar sitt hushållsarbete. Men ökningen är inte tillräckligt stor och kvinnor gör fortfarande det mesta.

 

Det finns starka föreställningar om att arbete i hemmet och hushållsarbete är kvinnors arena och bör vara oavlönat. Fördelningen av hemarbetet i familjer påverkas av föreställningar om kön, men även av aspekter som ekonomi och utbildning. Idag spenderar kvinnor mer tid med obetalt hemarbete än män i alla stadier av livet, oberoende om de lever ensamstående eller med familj. Det obetalda hemarbetet tenderar dock att öka för kvinnor när de får barn. Forskning visar att den ojämna fördelningen i stor utsträckning uppkommer i samband med det första barnet.

 

Undersökningar visar även skillnader i mäns omfattning av hemarbete utifrån utbildningsnivå och inkomstnivå. Med stigande ålder ökar män med eftergymnasial utbildning på mer än två år sitt hemarbete, men det gäller inte män med eftergymnasial utbildning kortare än två år. Studier i Norge har visat att hög utbildning ökar sannolikheten att män gör en stor del av hushållsarbetet, i jämförelse med män med låg utbildning. För män med höga inkomster är det mindre sannolikt att de delar lika, särskilt om partnern har en lägre inkomst.