Mäns våld mot kvinnor ska upphöra

Analys av delmål 6 – prioriterat delmål 

Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. 

 

Varför?

Våld mot kvinnor och barn är en allvarlig kränkning av deras mänskliga rättigheter och våld i nära relationer är ett samhällsproblem. En person som utsätts för våld i nära relation riskerar i hög utsträckning att utsättas för våld igen i jämförelse med andra typer av brott. Att växa upp i en familj där våld förekommer påverkar hälsan negativt och kan leda till svårigheter senare i livet.

 

Många barn och unga har erfarenheter av våld och kränkningar, genom skolans värld, där det lågintensiva våldet och sexuella trakasserier riskerar att normaliseras.

 

För att våldet ska upphöra som ett samhällsproblem behöver vi ha en strukturell förståelse för var våldet kommer ifrån. Om inte kunskap finns kring bakgrundsorsaker till våldsanvändning blir det svårt att hitta åtgärder för att bekämpa och förebygga våld.

 

Mäns våld mot kvinnor

Delmålet omfattar alla uttryck av fysiskt, psykiskt, och sexuellt våld och hot om våld som riktas mot kvinnor och flickor. Det inkluderar hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och handel med människor för sexuella ändamål. Kroppslig integritet handlar om kvinnors och flickors rätt och möjlighet att bestämma över sin egen kropp, sexualitet och reproduktion. Målet omfattar också mäns och pojkars våldsutsatthet och kroppsliga integritet.

 

Delmålet är mer omfattande än vad som räknas till begreppet våld i nära relationer (prop.2006/07:38). Det inkluderar även att motverka kommersialisering och exploatering av kvinnokroppen som syftar till att reproducera föreställningar om kvinnors underordning. I delmålet ingår också trakasserier, hot och annat våld som sker i digitala kanaler. Delmålet om mäns våld mot kvinnor har även en stark koppling till närliggande former av våld så som våld i samkönade relationer och våld mot barn. Ett särskilt fokus på kopplingen mellan maskulinitet och våld lyfts även upp.

 

2011 antogs Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet, även kallad Istanbulkonventionen. Konventionen skrevs under den 11 maj 2011 i Sverige, men började gälla först 2014.  Konventionen är tydlig i skrivningarna kring alla typer av våld och att underteckna konventionen innebär bland annat att Sverige anser att det för att förebygga våld mot kvinnor är avgörande att uppnå såväl formell som reell jämställdhet mellan kvinnor och män, att våld mot kvinnor är könsrelaterat på strukturell nivå och att våldet mot kvinnor är en av de viktigaste orsakerna till att kvinnor är underordnade män. Det är också tydligt i konventionen att mäns våld mot kvinnor utgör ett stort hinder för att uppnå jämställdhet mellan män och kvinnor.

 

Statistik från Brottsförebyggande rådet (Brå) visar att det är män som står för den största andelen av våld som utövas i samhället. Män utövar våld mot kvinnor och barn och mot andra män. Våld förekommer i krig, i offentliga miljöer och i hemmen. Våldet är i hög utsträckning ”könat” och våldet finns på många arenor där män finns, dvs, det finns inte en massa olika former av våld, utan det våld som sker i hemmet, på krogen, i krig eller i offentlig miljö har samma ursprung. Allt våld hänger ihop.

 

Regeringens nationella strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld tar sin utgångspunkt i Istanbulkonventionen och började gälla 1 januari 2017. Strategin är tioårig och alla länsstyrelser fick i uppdrag att ta fram regionala strategier och handlingsplaner. Strategin innehåller åtgärder som stärkt skydd och stöd till våldsutsatta kvinnor, insatser mot våld i samkönade relationer samt åtgärder som motarbetar destruktiv maskulinitet och hederstänkande.

 

Strategin är uppbyggd utifrån fyra målsättningar:

  • Verkningsfullt förebyggande arbete mot våld.
  • Förbättrad upptäckt av våld och stärkt skydd och stöd för våldsutsatta kvinnor och barn.
  • Effektivare brottsbekämpning.
  • Förbättrad kunskaps och metodutveckling.

 

Strategin har också ett tydligt fokus på mäns delaktighet och ansvar för att stoppa våldet. Länsstyrelsens regionala strategi tar fasta på utmaningar i Norrbotten, och utgår från den nationella strategin och dess målsättningarna.

 

Utmaningar i Norrbotten

Norrbotten har en del unika regionala förutsättningar som påverkar och som vi måste förhålla oss till i arbetet med att minska förekomsten av våld. Det är bland annat långa avstånd mellan kommunerna som gör det svårt att samverka samt ett relativt lågt befolkningsunderlag som gör att en del kommuner har små resurser. Det får betydelse för vilka insatser som kommunen har möjlighet att erbjuda.Länet befolkas av nationella minoriteter, dvs judar, romer, sverigefinnar, tornedalingar och samer, där samerna som ursprungsbefolkning är en av minoritetsgrupperna som myndigheter och kommuner har utmaningar att nå ut till.

 

Flera kommuner i länet har en strukturerad samverkan, som kan utvecklas för att spara resurser och ge målgruppen fler insatser att välja på utifrån deras behov. Där det inte finns strukturerad samverkan kan länsstyrelsen finnas med som part och stötta på en övergripande nivå och samtidigt också vara en aktör i det förebyggande arbetet. Samtidigt behöver vi ändra inriktning och inte bara fokusera på stöd och skydd utan även satsa på universell prevention, dvs att insatserna är förebyggande och inte riktar in sig på en särskild individ eller grupp. Målet med universell prevention är att åstadkomma en positiv utveckling istället för att fokusera på förhållanden som är förenade med risk.

 

En annan utmaning i länet är att statistik från Brå visar att misshandelsbrott som sker inomhus där offer och gärningsman känner varandra, är vanligare i Norrbottens län än riksgenomsnittet. Det gäller både om offret är kvinna eller man.

 

 

Målsättningar i Norrbotten

 

Verkningsfullt förebyggande arbete mot våld

Brottsförebyggande rådets nationella trygghetsundersökning visar att unga män är den grupp som utsätts för mest misshandel medan unga kvinnor utsätts för flest sexualbrott. Att ha kunskap om ungdomars våldsutsatthet och konsekvenserna av detta är viktigt eftersom det har en avgörande effekt på hälsan särskilt senare i livet. Befolkningsundersökningen Våld och hälsa visar att utsatthet för våld påverkar hälsan negativt, och tar upp exempel på symtom som depression, självskadebeteende och riskbruk av alkohol.

 

Länet behöver arbeta mer med förebyggande åtgärder, en rapport som styrker ett perspektivskifte är Ungdomsstyrelsens rapport Unga och våld – en analys av maskulinitet och förebyggande verksamheter. Rapporten visar att maskulinitetsnormer inverkar på benägenheten att använda våld. I rapportens analys framkommer det att risken att ha utövat en våldsam eller kränkande handling ökar 3,2 gånger för killar som har stereotypa föreställningar om kön. För tjejer stämmer det också att stereotypa könsroller påverkar men risken är lägre. Resultatet pekar på att stereotypa attityder kring könsroller, maskulinitet och femininitet är en riskfaktor för våldsamt beteende.

 

Maskulinitetsforskaren Mikael Kimmel uppmärksammar att det finns en koppling mellan maskulinitet och våld, Kimmel menar att bruket av våld är en tydlig markering för att visa att man inte är svag, rädd eller homosexuell. Därmed inte sagt att alla killar och män använder våld, utan snarare att alla män måste förhålla sig till de normer som säger att det är självklart att kunna slåss.

 

Förbättrad upptäckt av våld och stärkt skydd och stöd för våldsutsatta kvinnor och barn

Många människor har erfarenhet av våldsutsatthet, men det är ovanligt att de berättar om sina erfarenheter självmant, mörkertalet är stort och det är få personer som anmäler brott. Det är därför viktigt att samhällsaktörer som möter människor och har i uppdrag att stötta och hjälpa ställer frågan om våldsutsatthet så fler får stöd i ett tidigt skede. När det gäller barns utsatthet för våld så visar forskning att många barn som lever i familjer där våld förekommer också själva blir direkt eller indirekt drabbade av våldet. Barnen är också en riskgrupp för olika typer av negativ utveckling av sin egna hälsa.

 

Exempelvis visar forskning att barn kan regrediera i sin utveckling, flickor tenderar i högre utsträckning än pojkar att utveckla ett självskadebeteende och pojkar kan bli mer utåtagerande. Barnen lär sig också att våld är ett sätt att lösa konflikter. Cirka tio procent av alla barn i Sverige har upplevt våld i hemmet någon gång och fem procent av dessa har gjort det ofta.

 

Statistik från Brå visar att 12 400 fall av misshandel anmäldes mot kvinna över 18 år som är bekant med offret under 2016. I Norrbotten anmäldes 563 fall av misshandel mot kvinna under 2016. Från januari – juni 2017 har 249 anmälningar inkommit. När det gäller barnmisshandel är det 73 anmälningar 2016 och 22 anmälningar första halvåret 2017.

 

Effektivare brottsbekämpning

Denna målsättning innefattar främst rättsvårdande myndigheter som exempelvis Polisens arbete med att ta fram metoder och arbetssätt för att förebygga upprepat våld.

 

För att hitta brottsbekämpande metoder som fungerar, kan ett sätt vara att utgå från den Nationella trygghetsundersökningen som Brå genomför varje år. I undersökningen svarar cirka 12 000 personer på frågor om utsatthet för brott, hur man upplever sin trygghet, och förtroendet för rättsväsendet. Undersökningen visar på brottsutvecklingen över tid och ger en kompletterande bild till antalet anmälningar. Eftersom det enligt Brå är ett faktum att sexualbrott och våldsbrott inom familjen inte anmäls i lika hög utsträckning som exempelvis stölder eller skadegörelse innebär det att våldsbrott blir underrepresenterade i brottsstatistiken.

 

Kunskapshöjande insatser är viktigt för rättsväsendet så att brottsoffren känner trygghet att vända sig till polisen och även vill medverka i en rättsprocess. En framgångsfaktor kan var att alltid tilldela ett målsägandebiträde.

 

Näthat, pornografi och prostitution

Förebyggande arbete mot hot och hat på internet är en viktig del att lyfta in i strategin. Digitalisering är i mångt och mycket positivt, särskilt för Norrbotten med långa avstånd och utmanande demografi. Men internet medför också negativa delar som nättrakasserier, människohandel, köp av sexuella tjänster och prostitution som är en del i våld i nära relationer.

 

Forskning om pornografi visar att aggression och våldsinslag har ökat kraftigt och mainstreampornografi innehåller fysiskt våld, som slag, munkavel, dra i håret och psykiskt våld i form av kränkande språkbruk. Genomsnittsåldern för att börja titta på pornografi för pojkar är 11,5 år. Pornografi är ofta det första många unga möter i utforskandet av sin sexualitet, vilket inverkar på deras syn på vad sex är och hur de förväntas ha det. Forskning visar att de som tittar på pornografi får bilden av att kvinnligt motstånd och manlig aggressivitet ingår i den sexuella akten. Det tyder på att det finns en koppling mellan pornografi, och en destruktiv maskulinitetsnorm.

 

Sedan hösten 2016 har de fyra nordligaste länen haft en koordinator för arbete mot prostitution och människohandel. Länsstyrelserna har även kartlagt prostitution på internet i regionen för att få ett kunskapsunderlag och kunna identifiera utvecklingsområden. Koordinatorn har varit involverad i ett antal ärenden och vi ser även att det finns en ökad samverkan mellan koordinatorn, Polismyndigheten i Region Nord, Migrationsverket, och ett par socialtjänster i de kommuner som haft ärenden samt idéburen sektor.

 

Förbättrad kunskap och metodutveckling

Arbetet i Norrbotten med återkommande kunskapshöjande insatser har pågått under ett flertal år. Det sker exempelvis årliga utbildningar i FREDA bedömningsmetod för socialsekreterare och personer som arbetar inom idéburen sektor som möter våldsutsatta. Samverkan mot våld är en samverkansform mellan Länsstyrelsen, Norrbottens Kommuner och Region Norrbotten som bland annat innefattar kunskapshöjande insatser och kommunikationskanaler som webbportalen Våldmotnära.se och Facebooksidan Bryt tystnaden.

 

Hälften av länets 14 kommuner uppger att de har en plan för socialtjänstpersonalens kompetensutveckling. När det gäller personal som handlägger barnärenden så uppger 10 av 13 kommuner att de har en kompetensutvecklingsplan.

 

Som en del av den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, så har regeringen beslutat att ändra i högskoleförordningen, högskolor och universitet ska införa obligatoriska delar om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer i utbildningar till yrken som möter våldsutsatta kvinnor och barn. Exempelvis socionomer, jurister och sjuksköterskor kommer att ha kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer när de utexamineras. Kunskap är avgörande för att våldsutsatta ska få ett bra bemötande samt stöd och hjälp som de har rätt till. I förlängningen innebär det också att mindre resurser behöver läggas på grundläggande kompetensutveckling om mäns våld mot kvinnor/våld i nära relationer.

 

Förebyggande insatser är avgörande för att få minskad användning av våld och i förlängningen för att våld ska upphöra. Många insatser genomförs redan idag, av kommuner, idéburen sektor, hälso- och sjukvården. För att synliggöra det som görs inom delmålen och skapa mer delaktighet planerar länsstyrelsen att skapa en digital plattform för jämställdhetsstrategin.