DET ÖVERGRIPANDE jämställdhetspolitiska målet är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Målet förutsätter att samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter råder mellan kvinnor och män inom livets alla områden. Det skulle innebära att kvinnor och män har lika villkor och möjligheter gällande inflytande, makt, ekonomi, utbildning, omsorg, tid, hälsa och rätten till sin egen kropp. I EU:s jämställdhetsindex toppar Sverige listan som det mest jämställda landet i EU 2017.

 

Enligt Global Gender Gap Report 2016 ligger Sverige på fjärde plats i världen, utifrån de fyra faktorerna: utbildning, hälsa, ekonomiska möjligheter och politisk makt. Men även om Sverige har höga resultat i olika mätningar så kvarstår ojämställdhet på många områden. Endast sex procent av VD-posterna innehas av en kvinna 2017, i börsbolagens ledningsgrupper finns 21 procent kvinnor. Kvinnor som arbetar som journalister, politiker eller är aktiva i sociala medier vittnar om fler kommentarer som anspelar på könstillhörighet, utseende, sex och våld än vad män gör.

 

Arbetsmarknaden fortsätter att vara starkt könssegregerad och betydligt fler män än kvinnor är chefer, eller driver företag. Män breddar inte sina yrkesval och arbetar inte inom kvinnodominerade branscher i samma utsträckning som kvinnor bryter könsstereotyper. Kvinnor som chefer har i genomsnitt betydligt fler direkt underställda än män samt är överrepresenterade i arbetsområden där arbetsmiljön är sämre och det gör kvinnors chefsuppdrag utmanande.

 

Även löneskillnaderna kvarstår trots att det är mer än femtio år sen den svenska staten först tog upp frågan om lika lön för lika arbete. Kvinnans heltidslön är idag 88 procent av mannens. Pojkar har lägre betyg än flickor och studerar vidare i betydligt lägre utsträckning. Flickor har under lång tid presterat bättre än pojkar, men är samtidigt mer stressade och mår generellt sett sämre. Andelen elever som lämnar gymnasieskolan med ofullständiga betyg ökar och ökningen är störst bland elever med utländsk bakgrund och bland pojkar.

 

Att elever gör könstraditionella studieval till gymnasiet får som konsekvens att flickor och pojkar i hög grad läser olika gymnasieprogram och senare också vidareutbildar sig lika könsuppdelat. Unga män från studieovana hem studerar vidare i betydligt mindre utsträckning än unga kvinnor från motsvarande bakgrund.

 

Regeringen bedömde år 2016 att det har gjorts framsteg i utvecklingen för jämställdhet, samtidigt som utvecklingen i vissa avseenden står still eller till och med går bakåt. Kvinnors utsatthet för våld fortsätter att vara ett allvarligt samhällsproblem och är den tydligaste yttringen av ojämställdhet mellan män och kvinnor.

 

Under hösten 2017 har även #metoo, en hashtag i sociala medier där kvinnor berättar om hur vanligt sexuella trakasserier är – väckt stor uppmärksamhet i Sverige och internationellt. Uppropet och de åtgärder som initieras för att förebygga sexuellt våld kommer att påverka jämställdheten framöver.